tillbakablick

Åh, ljuva minnen!
Där jag ser den här bilden får jag rysningar.
Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv som jag var när golvet försvann under mig och 30 till under en Mando Diao-konsert i Umeå.

Jag förstod inte just då att det var golvet som försvann.
Jag minns att jag tänkte: Nu går jorden under.
Det kändes som om hela Norrlandsoperan föll ihop över mig, och den är inte en känsla jag vill återuppleva.
Tack och lov tog det inte mer än nån minut innan jag förstod att jag och alla andra levde.
Men fan vad rädd jag var!